Sen gick vi på upptäcktsfärd och hamnade vid rutchkanan. Och då fick Truls syn på oss och kom för att hjälpa Hedvig att åka. Efter många turer med glädjetjut utför kanan så var det dags för oss att gå hem och äta frukt och baka bröd. Truls vinkade glatt hej då och sprang ner till sina kompisar, han vet ju att vi snart kommer och hämtar honom!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar