Ottarsloppet

Igår gjorde vi tre flugor på smällen — utflykt, cykeltävling och terränglopp! Vi packade bilen full med matsäck, cyklar och ombyten och drog till Ottarsborg utanför Örbyhus där vi slog upp vårt basecamp. Först ut var jag som skulle springa 14 km. Rätt ut i spenaten bar det av och det gick mest uppför än det gick utför och både grusväg och småstigar. Mestadels sprang jag ensam, det hade varit skönt med en rygg att hänga efter (eller på, men det kanske man inte får). Sista kilometern, som inte var en km utan 1300 meter, var världens längsta och jag hade hoppats på spurt men det blev att dra sig fram på hörntänderna. 1 timme och 22 minuter tog det, en 21:a plats av 23 (tjejer, sprang förbi nån kille också). 24 minuter efter segraren.
Efter segerbukett, kungligt mottagande av supportergruppen, dusch och mat så var det Pärs tur. 44 km på cykel och för honom gick det mycket bättre. Vid varvningen var han 2 min efter täten och höll det hyfsat till mål, och tog en fin 13:e plats och bäste Gävle-cyklist! Truls tyckte att han cyklade snabbast i hela världen!
Barnen hade också kul trots att vi missade ponnyridningen, men de cyklade, lagade mat i en lekstuga och gungade, snurrade, hejade, fikade och skrattade så tårarna rann åt en liten kille (1år) som de tyckte var jättekul när han försökte heja också.
Idag har vi varit bra möra och legat i soffan mest men ändå hunnit tvätta undan, måla på vinden, städa och packa inför kosläpp och fäbodliv, samt varit på simskolan för sista gången för våren. Snart är vi framme i Karlsbyn. Prima liv.