Skidstavalla/en?

På fredagskvällen bestämde vi (Pär och Elisabeth) att hela familjen Nilsen skulle åka till Skidstavallen för grilla korv och roa oss på snön. Helst skulle båda föräldrarna hinna med att träna lite inför sina respektive utmaningar i fädrens spår. Medan den ena föräldern tränade skulle den andre leka med barnen, det kan ju inte misslyckas? Skulle det uppstå problem hade vi ju lyxkorv från Siljans Schark att muta med...

Allt började så där, vi vaknade lite för sent. Och Truls ville göra allt annat än det vi ville att han skulle göra. Så efter ca två timmars bestyr med att få i barnen frukost, och få på dem kläder och packa matsäck var vi äntligen på väg! Väl där framme träffade vi Solums som kommit för att umgås en liten stund. Vi skickade i väg Elisabeth på sin träningsrunda och Truls blev jätteledsen och ville åka skidor med henne. Men när jag lirkade fram hans skidor ur barnvagnen så byttes fokusen direkt till att själv ta sig fram i spåret. Och han har helt klart koll på vad man gör med stavarna, men de är inte i så mycket kontakt med snön. Men fram och tillbaka viftar han med dem. Efter ett par minuter i skidspåret fick det räcka, det är ju ändå roligare att åka Rutchkana än att stå i ett spår och vifta med ett par pinnar.

Och vips så kom Elisabeth sladdandes in på planen. Tydligen hade jag samma framgång med vallningen av hennes skidor som Larry Porromaa hade med de svenska landslagets vid skid-VM i Holmenkollen 2011. Så det fick räcka med ett par kilometer för henne den här dagen. Så istället fokuserade vi på korvgrillningen istället. Synd bara att korven låg kvar hemma i kylskåpet, om jag tidigare vallade skidor som Larry Porromaa, körde jag nu som Stig Blomqvist i en Audi S1 1986. På några röda minuter låg korven på grillgallret och gonade sig. Grymt goda korvar, det är verkligen klass på Siljans grillkorv. Ett par korvar senare bestämde vi oss för att åka hem. Jag fick åka och träna en annan gång.